Inom juridiken förekommer termer och begrepp som kan vara svåra att förstå. Nedan följer en ordlista med kortfattade och enkla förklaringar till några av dessa.
A
- Allmän domstol
- De allmänna domstolarna är tingsrätterna, hovrätterna och högsta domstolen.
- Allmän handling
- En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och i enlighet med lag är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Av offentlighetsprincipen följer att den som vill ta del av en allmän handling, antingen kan läsa den på plats eller begära att få ut en kopia av handlingen. Myndigheten ska då genomföra en sekretessprövning. Om sekretess inte föreligger ska handlingen lämnas ut skyndsamt.
- Anhängiggöra
- Innebär att lämna in en ansökan till domstol (exempelvis en ansökan om stämning varigenom mål inleds) eller inleda ett ärende vid annan myndighet.
- Anstånd
- Innebär att, normalt efter begäran, få ytterligare tid på sig för att exempelvis inkomma med ett yttrande eller betala en skuld.
- Arvslott
- Den del av kvarlåtenskapen som en legal arvinge (bröstarvinge) har rätt till. Hälften av arvslotten är laglott och denna har en bröstarvinge alltid rätt till även om det finns ett testamente som säger annat.
- Arvskifte
- Fördelningen av en avliden persons kvarlåtenskap (egendom) mellan arvingar och testamentstagare.
- Asyl
- Att få uppehållstillstånd p g a att man behöver skydd mot sitt hemlands myndigheter.
- Avkunna
- Uttryck som innebär att rättens ordförande muntligt meddelar dom i ett mål eller beslut i samband med förhandling.
- Avskrivning
- Ett mål vid domstol avskrivs om saken förfallit, till exempel om talan återkallas.
- Avvisning
- En domstol kan avvisa ett ärende av formella skäl, exempelvis om domstolen inte är behörig att pröva saken eller om en klagande saknar klagorätt.
B
- Beslag
- En myndighet omhändertar ett föremål som har betydelse till exempel i ett brottmål. Ofta blir föremålet förverkat, dvs det återlämnas inte till innehavaren.
- Bestridande
- Att bestrida någonting innebär att anmäla att man inte delar den uppfattning som görs gällande av motparten.
- Besvär
- Ett äldre uttryck för överklagande av dom eller beslut.
- Besvärshänvisning
- Upplysning om hur dom eller beslut överklagas, det vill säga till vilken instans man ska vända sig inom vilken tidsperiod samt vad ett överklagande ska innehålla. Begreppet är synonymt med fullföljds- och överklagandehänvisning.
- Besvärstid
- Den tid man har på sig att överklaga (besvära sig) ett beslut eller en dom.
- Bevisbörda
- Den som måste bevisa riktigheten i ett påstående har bevisbördan för påståendet. Bevisbördan följer av lag och/eller praxis.
- Bevisuppgift
- Uppgift som man ska lämna till domstol/myndighet som innehåller vilken bevisning man vill åberopa och vad man vill styrka med varje bevis.
- Bouppteckning
- Förteckning av ett bos (till exempel ett dödsbo) alla tillgångar och skulder. Bouppteckningen upprättas vid en s k bouppteckningsförrättning.
- Boutredning
- Utredning av ett dödsbo, dvs samtliga åtgärder som ska göras med en avlidens egendom innan ett arvskifte görs.
C
- Civilrätt
- Civilrätten är de rättsregler som rör det inbördes förhållandet mellan enskilda och/eller sammanslutningar. Bland annat avtalsrätt, skadeståndsrätt och fastighetsrätt hör till civilrätten.
- Culpa
- Ett centralt begrepp inom skadeståndsrätten som kommer från latinet och betyder vårdslöshet eller oaktsamhet. Den som genom vårdslöshet eller oaktsamhet orsakar en skada ska i enlighet med skadeståndslagen ersätta skadan.
D
- Delgivning
- Att säkerställa att någon får del av en handling genom att exempelvis skicka eller överlämna den. Mottagaren ska i normalfallet bekräfta att han eller hon blivit delgiven, oftast genom att skicka tillbaka ett s k delgivningskvitto.
- Dispositiv lag
- Lagregler som parter genom avtal kan göra avsteg från (jämför indispositiv lag).
- Dom
- En domstols avgörande av saken, det vill säga frågan i målet eller ärendet. Domen kan avkunnas muntligt i samband med förhandling eller vid ett senare tillfälle skickas till parterna i målet.
- Domkrets/Domsaga
- Det geografiska område inom vilket en viss domstol har behörighet att uppta mål.
- Domskäl
- Domskälen är rättens motivering till domslutet.
- Domslut
- Rättens slutliga avgörande av ett mål.
- Domvilla
- Uttryck som innebär att rätten har begått ett allvarligt formellt fel.
- Dödsbo
- Ett dödsbo är en typ av organisation som förvaltar en avliden persons egendom tills arvskifte har kunnat genomföras.
- Dödsbodelägare
- Efterlevande make, arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare och ska förvalta (ta hand om) dödsboet till dess att arvskifte görs. Alla dödsbodelägarna ska kallas till bouppteckningsförrättningen.
E
- Enskild egendom
- Makes egendom som, till exempel genom äktenskapsförord, inte är giftorättsgods.
- Exekution
- Verkställighet av domar och beslut.
- Exekutionstitel
- Dom, beslut, utslag eller annat avgörande som kan ligga till grund för verkställighet (till exempel utmätning av en fordran)
F
- Fullföljdshänvisning
- Upplysning om hur dom eller beslut överklagas, det vill säga till vilken instans man ska vända sig inom vilken tidsperiod samt vad ett överklagande ska innehålla. Begreppet är synonymt med besvärs- och överklagandehänvisning.
- Fysisk person
- Är en människa eller en individ till skillnad från en juridisk person.
- Förberedelse i tvistemål
- I tvistemål föregås huvudförhandlingen av förberedelse som har till syfte att utreda parternas inställningar. Förberedelsen hålls normalt såväl genom skriftväxling som muntligt.
- Föreläggande
- Ett föreläggande är ett krav från domstol eller annan myndighet. Man kan exempelvis föreläggas att yttra sig över en inlaga från motparten.
- Förlikning
- Förlikning innebär att parterna i ett tvistemål gör upp i godo, det vill säga kommer överens om hur tvisten ska lösas i stället för att domstolen avgör målet. Förlikningen kan dock, på begäran av parterna, stadfästas (fastställas) i en dom.
- Förmånstagare
- Person till vars förmån en försäkring (ofta en livförsäkring) har tecknats och som kommer att få ett försäkringsbelopp när försäkringstagaren avlider. Försäkringar med förmånstagare ingår inte i kvarlåtenskapen.
- Förvaltningsdomstol
- Förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrätterna, kammarrätterna och regeringsrätten.
G
- Giftorättsgods
- Den egendom som den andra maken har s k giftorätt i. Giftorättsgods ska delas lika mellan makar vid en skilsmässa.
- God man
- En person som utsetts bland annat för att tillvarata en annan persons rättsliga eller ekonomiska intressen, till exempel att hjälpa till med ekonomiska transaktioner eller att kontakta myndigheter.
- God tro
- Man kan som köpare inte hävda att man handlat i god tro (och därmed ska få behålla det man köpt) om varan/egendomen är stulen eller olovligen tagen från den rätte ägaren.
- Grund
- När man yrkar någonting vid domstol ska man också ange grunden. Detta innebär att man ska ange anledningen till att man anser att domstolen ska döma på det sätt man yrkat. Ett enkelt exempel är att man yrkar en summa pengar och som grund anger att man har levererat en vara men att köparen inte har betalat.
H
- Hovrätt
- Hovrätten är de allmänna domstolarnas andra instans. Det innebär att tingsrättens dom, om man inte är nöjd med domslutet, i de allra flesta fall överklagas till hovrätten. I många fall krävs dock prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ett överklagat mål.
- Hovrättslagman
- Ordinarie domare och avdelningschef i hovrätten.
- Hovrättsråd
- Ordinarie domare i hovrätten.
- Huvudförhandling
- Förhandling i allmän domstol i tvistemål eller brottmål där målet gås igenom, eventuell bevisning föredras och vittnesmål tas upp. Efter avslutad förhandling ska domstolen avgöra målet.
- Högsta domstolen
- Högsta domstolen är de allmänna domstolarnas tredje och högsta instans. Om man är missnöjd med hovrättens dom kan den överklagas till högsta domstolen. Det krävs alltid prövningstillstånd för att ett överklagat mål ska tas upp och sådant tillstånd beviljas bara om målet har prejudikatsintresse, det vill säga är av betydelse som förebild för bedömningar i andra mål.
I
- Indicium
- Ett indicium är en omständighet som gör att man kan dra slutsatsen att ett visst förhållande förelegat. Det är således inte ett direkt bevis.
- Indispositiv lag
- Tvingande lagregler. Reglerna kan inte avtalas bort och parterna kan inte ingå förlikning i strid med reglerna (jämför dispositiv lag).
- Inhibition
- Uttryck som betyder inställande. Ett inhibitionsbeslut är ett beslut av en högre domstolsinstans med innebörden att ett beslut av en lägre instans inte får verkställas. Inhibitionen innebär dock inte att den lägre instansens beslut upphävs.
- Interimistiskt beslut
- Ett beslut som gäller tills vidare i avvaktan antingen på att ett slutligt beslut meddelas eller på att det upphävs. Det fattas i allmänhet utan att den mot vilken beslutet riktar sig fått tillfälle att yttra sig.
J
- Juridisk person
- Organisation som kan sluta avtal, äga egendom, ha fordringar och skulder och så vidare (jämför fysisk person). Exempel är aktiebolag, handelsbolag, stiftelser, föreningar, trossamfund och kommuner.
- Jäv
- En situation där t ex en beslutsfattare kan tänkas vara partisk, dvs ställa sig på en av parternas sida. Den som invändningen riktas mot är jävig
K
- Klagande
- Den som överklagar en domstols eller annan myndighets beslut till högre instans.
- Klander
- En begäran om ändring eller upphävande av exempelvis domstols avgörande, ett testamente eller olika former av rättigheter.
- Kvarlåtenskap
- En avliden persons egendom.
- Kvarstad
- Tillfällig åtgärd, som beslutas av domstol, med innebörden att egendom tas som säkerhet för en skuld i avvaktan på dom.
- Kärande
- Den som ansöker om stämning och således väcker talan vid allmän domstol kallas för kärande. Den som ansökan riktas mot kallas för svarande.
- Käromål
- Den talan som käranden väcker vid domstol genom ansökan om stämning benämns käromål.
L
- Laga förfall
- Benämning på sådant skäl till frånvaro som kan ursäkta att man uteblivit från rättegång eller annat sammanträde i domstol eller att man inte kunnat fullgöra något inför domstolsförhandling. Som laga förfall räknas i svensk rätt avbrott i allmänna kommunikationsmedel, sjukdom och annan omständighet som inte borde ha kunnat förutses eller som rätten annars finner vara en giltig ursäkt
- Laga kraft
- En dom eller ett beslut vinner laga kraft när perioden för överklagande har löpt ut. En lagakraftvunnen dom kan verkställas.
- Laglott
- Den del av en bröstarvinges arvslott (hälften) som inte får testamenteras bort av arvlåtaren.
- Lagman
- Ordinarie domare som är chef för en tingsrätt eller förvaltningsrätt.
- Lagrum
- Ett lagrum är en regel i lagtext och motsvarar oftast en paragraf.
M
- Muntlig bevisning
- Muntlig bevisning är huvudsakligen förhör med vittnen, sakkunniga eller med någon som påstås ha blivit utsatt för ett brott.
- Muntlig förberedelse
- Sammanträde mellan parterna och domstolen som syftar till att förbereda ett mål inför en eventuell huvudförhandling. Under vissa förutsättningar kan tvistemål avgöras i anslutning till den muntliga förberedelsen. Muntlig förberedelse förekommer nästan alltid i tvistemål och mycket sällan i brottmål.
- Målsägande
- Den som blivit utsatt för ett brott.
N
- Notarius Publicus
- Notarius publicus är en jurist som utses av länsstyrelsen. Notarius publicus finns i de flesta kommuner. Notarius publicus uppdrag går främst ut på att kontrollera och intyga riktigheten i olika påståenden/uppgifter, till exempel att en handling är personligen undertecknad av en viss person.
- Nämndeman
- Nämndemännen dömer tillsammans med lagfarna (juridiskt utbildade) domare i domstol.
O
- Offentlig försvarare
- En advokat som får ersättning av allmänna medel för att ge rättsligt biträde till någon som är misstänkt för brott.
P
- Part
- En part är en fysisk eller juridisk person som är direkt berörd av en viss fråga såsom klagande, sökande eller motpart. Vittnen, sakkunniga och ombud är inte parter.
- Personundersökning
- En personundersökning görs av Frivården (Kriminalvården) innan en rättegång i brottmål, när det kan vara aktuellt med ett fängelsestraff på mer än sex månader, skyddstillsyn eller särskild vård. Frivården kallar den misstänkte till möte och man går igenom hans/hennes personliga förhållanden. Även referenspersoner som den misstänkte själv uppger kan kontaktas för information.
- Plädering
- Det avslutande skedet i en huvudförhandling då parterna argumenterar för sin uppfattning om den rättsliga bedömningen av målet och redogör för de slutsatser de anser kan dras av bevisningen och den övriga utredningen i målet.
- Praxis
- Praxis är ett begrepp som innefattar hur frågor av ett visst slag tidigare har avgjorts av högre domstolsinstanser. Praxis utvecklas med tiden på de områden där lagtext och förarbetena till lagen inte ger något entydigt svar utan lämnar utrymme för tolkning.
- Prejudikat
- Dom eller beslut från högre domstolsinstanser som kan vara av vägledande (prejudicerande) betydelse för kommande mål.
- Preskription
- Preskription kan ske både av brott och i övrigt. Vad gäller brott avser preskriptionen att eventuell påföljd (fängelse, böter, med mera) faller bort. Exempel på preskription inom civilrätten är den allmänna tioårspreskriptionen på fordringar.
- Prövningstillstånd
- Tillstånd som i flera typer av mål och ärenden krävs för att högre domstolsinstanser ska ta upp målet eller ärendet till prövning.
R
- Rådman
- Ordinarie domare i tings- eller förvaltningsrätt.
- Rättshjälp
- Statlig ekonomisk hjälp som under vissa förutsättningar kan beviljas fysiska personer för att täcka dennes egna rättegångskostnader.
- Rättsskydd
- Rättsskydd är ett försäkringsskydd som i de allra flesta fall ingår i hem-, villa- och fritidshusförsäkringar. Rättsskyddet innebär att försäkringen kan ersätta kostnaderna för ett juridiskt ombud. Den försäkrade måste dock erlägga självrisk.
S
- Saken
- Vad ett mål eller en tvist handlar om. Saken kan exempelvis vara skadestånd eller misshandel.
- Sakframställning
- Sakframställningen är det inledande skede av en huvudförhandling då parterna utvecklar sin talan och yttrar sig över vad motparten anfört.
- Sakkunnig
- Ett vittne som är särskilt kunnigt inom något område och som förhörs om dessa kunskaper i förhållande till saken i ett mål eller ärende.
- Strafföreläggande
- Om den misstänkte erkänner att han eller hon har begått brottet och det är klart vad det ska bli för straff, kan åklagaren meddela ett så kallat strafföreläggande. Någon rättegång genomförs då inte och strafföreläggandet, om det godtas av den misstänkte, kan jämföras med en dom som vunnit laga kraft. Strafföreläggande är möjligt för brott där påföljden (straffet) är begränsat till böter och/eller villkorlig dom. Exempel på sådana brott är stöld, snatteri och trafikförseelser.
- Svarande
- Den som väcker talan i domstol kallas för kärande. Kärandens motpart kallas för svarande.
- Svaromål
- Svaromålet är svarandens bemötande av käromålet.
T
- Tredskodom
- I allmän domstol kan tredskodom meddelas när svaranden inte inkommer med svaromål eller när någon inte infinner sig vid förhandling. Tredskodomen innebär att den part den meddelas mot förlorar målet utan att prövningen av sakfrågan gjorts av domstolen. Tredskodom kan endast meddelas i mål där förlikning mellan parterna är tillåten. Tredskodom förekommer heller inte i förvaltningsdomstolarna.
- Tvistemål
- Ett tvistemål är den typ av mål där domstol handlägger och avgör en tvist mellan två eller flera parter (privatpersoner) som inte kan komma överens. Den som väcker talan mot någon i ett tvistemål betecknas kärande, motparten betecknas svarande. Några av de vanligaste tvisterna är tvist om pengar och tvist inom familjen.
U
- Utslag
- Benämning på vissa myndighets- och domstolsavgöranden. Exempelvis i mål om betalningsföreläggande och handräckning hos Kronofogdemyndigheten.
V
- Verkställighet
- Innebär att till exempel Kronofogdemyndigheten kan genomföra ett beslut från domstol eller myndighet. Man brukar också tala om att ett straff verkställs, dvs att böter betalas eller ett fängelsestraff avtjänas.
- Vidimering
- Bestyrka riktigheten av, eller bevittna, till exempel en kopia av en handling.
- Vitsorda
- Att erkänna eller medge riktigheten (skäligheten) av ett påstående eller yrkande.
- Vittnesplikt
- Den skyldighet att vittna under ed som åligger alla. Det finns dock undantag från vittnesplikten, exempelvis för den som är närstående till en part.
Y
- Yrkande
- Ett yrkande är en begäran om något. I en stämningsansökan yrkar käranden hur han/hon anser att domstolen ska döma. I ett brottmål yrkar åklagaren ansvar för ett brott som den tilltalade påstås ha begått. I förvaltningsdomstol yrkar den klagande hur han/ hon anser att det myndighetsbeslut som han/hon är missnöjd med, ska ändras.
Å
- Åtal
- Åklagarens talan inför domstol där en misstänkt ställs till ansvar för brott.
- Åklagare
- Statsanställd jurist som bland annat är förundersökningsledare och som vid domstol (tingsrätt) väcker åtal angående brott som hör under allmänt åtal.
Ä
- Äktenskapsförord
- Ett avtal mellan makar, eller blivande makar, genom vilket egendomsförhållandena dem emellan regleras.
- Äktenskapsskillnad
- Ett äktenskaps upplösning genom domstols beslut. Äktenskapsskillnad ska i vissa fall föregås av minst sex månaders betänketid.
Ö
- Överklagandehänvisning
- Upplysning om hur dom eller beslut överklagas, det vill säga till vilken instans man ska vända sig inom vilken tidsperiod samt vad ett överklagande ska innehålla. Begreppet är synonymt med besvärs- och fullföljdshänvisning.
- Överklagande
- Ett överklagande att man klagar på ett myndighetsbeslut eller ett domslut till högre rättsinstans, vari anges hur man vill ha domen eller beslutet ändrat. Om något överklagande inte inkommit inom en viss tidsfrist (vanligtvis tre veckor), vinner domen laga kraft.